Intern validitet är ett nyckelbegrepp inom experimentell forskning, eftersom det avgör om en studie kan etablera ett orsakssamband mellan den oberoende och den beroende variabeln och utesluta alternativa förklaringar till resultaten. I detta inlägg kommer vi förklara vad denna typ av validitet är. Vi kommer även diskutera hur man säkerställer den och vilka som är några vanliga hot mot den. Vidare kommer vi också att ge några exempel på intern validitet inom kognitionsvetenskap från områdena minne och UX-forskning. Slutligen kommer vi att diskutera skillnaden mellan intern och extern validitet, och hur man balanserar dem i forskningsdesign och praktik.
Innehåll
- Översikt
- Vad är intern validitet?
- Hot mot intern validitet
- Hur man säkerställer intern validitet
- Vad är skillnaden mellan extern och intern validitet?
- Slutsats
- Referera till Denna Post
- Resurser
Översikt
I denna post kommer vi att utforska konceptet intern validitet och dess betydelse inom forskning. Som tidigare nämnt kommer att diskutera olika hot mot denna validitet, inklusive urvalsbias, mognad, historia, testning, instrumentering och avhopp. Därefter kommer vi att undersöka olika strategier för att säkerställa intern validitet, såsom regression mot medelvärdet, behandlingsdiffusion, slumpmässigt urval, slumpmässig tilldelning, matchning, motbalansering, blindning och före- och eftertestdesign. Slutligen kommer vi att ge exempel på intern validitet inom kognitiv forskning för att förtydliga hur dessa koncept tillämpas i praktiken.
Se även:
- Validitet och Reliabilitet i Kognitionsvetenskap: Teori och Exempel
- Innehållsvaliditet: Exempel från Kognitionsvetenskapen
- Psykometri i Kognitionsvetenskapen: Exempel & Egenskaper
Vad är intern validitet?
Intern validitet är i vilken utsträckning en studie kan etablera ett orsakssamband mellan den oberoende variabeln (manipulerad faktor) och den beroende variabeln (mätt utfall). Det hänvisar till hur väl en studie är utformad och genomförd, och hur säkert den kan utesluta alternativa förklaringar till resultaten. Detta är avgörande för att dra giltiga slutsatser från experimentell forskning, eftersom den säkerställer att de observerade effekterna beror på manipulationen av den oberoende variabeln, och inte på någon annan förväxlingsfaktor (eller störfaktor).
Hot mot intern validitet
Det finns flera hot mot intern validitet som kan äventyra kvaliteten på en studie. Några av de vanligaste hoten är:
Urvalsbias:
Detta inträffar när deltagarna i olika grupper inte är ekvivalenta i början av studien. Deltagarna skiljer därmed sig åt i vissa egenskaper som kan påverka utfallet. Till exempel, om ett minnesexperiment tilldelar deltagare till en hög- eller lågstressförhållande baserat på deras självrapporterade stressnivåer, kan det finnas andra skillnader mellan grupperna, såsom personlighet, motivation eller hälsa, som kan påverka deras minnesprestation.
Mognad:
Detta inträffar när deltagarna förändras över tiden på grund av naturliga processer. Dessa processer kan vara åldrande, inlärning eller trötthet, och inte på grund av den oberoende variabeln. Till exempel, om ett minnesexperiment mäter återkallande av en lista med ord omedelbart efter inlärning och efter en vecka, kan deltagarna visa en nedgång i minnet på grund av glömska, snarare än den experimentella manipulationen.
Historia:
Detta inträffar när en extern händelse som inte är en del av studien påverkar deltagarnas beteende eller respons. Till exempel, om ett minnesexperiment genomförs under en pandemi, kan deltagarna vara mer ångestfyllda eller distraherade än vanligt. Detta påverkar deras minnesprestation i sin tur snarare än det vi ämnar att undersöka.
Testning:
Detta inträffar när upprepad exponering för samma test eller mått påverkar deltagarnas prestation eller respons. Till exempel, om ett minnesexperiment använder samma lista med ord för flera försök, kan deltagarna förbättra sitt återkallande på grund av övning eller bekantskap, snarare än den experimentella manipulationen.
Instrumentering:
Detta inträffar när förändringen i mätinstrumentet eller förfarandet påverkar studiens utfall. Till exempel, om ett minnesexperiment använder en annan poängmetod eller en annan experimentledare för olika grupper, kan detta introducera inkonsekvens eller snedvridning i resultaten.
Avhopp:
Detta inträffar när deltagarna hoppar av studien innan den är avslutad, och därmed minskar urvalsstorleken och representativiteten för grupperna. Till exempel, om ett minnesexperiment innebär en lång eller tråkig uppgift, kan vissa deltagare sluta eller misslyckas med att dyka upp för den andra sessionen, vilket kan påverka studiens utfall.
Hur man säkerställer intern validitet
För att säkerställa intern validitet bör forskare noggrant utforma och kontrollera sina studier, samt använda lämpliga metoder för att minimera eller eliminera de potentiella hoten. Några av de vanliga metoderna är:
Regression mot Medelvärdet
Regression mot medelvärdet inträffar när deltagare som presterar extremt högt eller lågt på ett mått tenderar att prestera närmare genomsnittet på ett efterföljande mått, på grund av slumpmässig variation eller mätfel. Till exempel, om ett minnesexperiment väljer deltagare som har exceptionellt bra eller dåligt minne, kan deras prestation regressera till medelvärdet på en uppföljningstest, och detta kan dölja effekten av den oberoende variabeln.
Slumpmässigt urval:
Detta innebär att välja deltagarna från en större population genom slump, istället för genom bekvämlighet eller tillgänglighet. Detta säkerställer att urvalet är representativt för populationen och att resultaten kan generaliseras till en bredare grupp.
Slumpmässig tilldelning:
Detta innebär att tilldela deltagarna till olika grupper eller villkor slumpmässigt, istället för genom val eller preferens. Detta säkerställer att grupperna är ekvivalenta i början av studien och att eventuella skillnader mellan dem beror på den oberoende variabeln och inte på någon förut existerande faktor.
Matchning:
Detta innebär att para eller gruppera deltagarna baserat på relevanta egenskaper, såsom ålder, kön eller IQ, och sedan tilldela dem till olika villkor. Detta säkerställer att grupperna är liknande för matchningsvariabeln och att eventuella skillnader mellan dem inte beror på variabeln.
Motbalansering:
Detta innebär att variera ordningen eller sekvensen för experimentvillkoren eller uppgifterna för olika deltagare eller grupper. Detta säkerställer att effekterna av den oberoende variabeln inte förväxlas med effekterna av ordningen eller sekvensen, såsom övning, trötthet eller överföring.
Blindning:
Detta innebär att dölja syftet eller hypotesen för studien, eller villkoret eller behandlingen som deltagarna får, från deltagarna och/eller experimentledarna. Detta säkerställer att deltagarnas eller experimentledarnas förväntningar eller fördomar inte påverkar resultatet av studien.
Före- och eftertestdesign:
Detta innebär att mäta den beroende variabeln före och efter manipulationen av den oberoende variabeln, för samma grupp eller för olika grupper. Detta gör det möjligt för oss att jämföra förändringen eller skillnaden i den beroende variabeln på grund av den oberoende variabeln. Vi kan kontrollera för effekterna av företestet eller baslinjen.
Vilka är några exempel på intern validitet inom kognitiv vetenskap?
I minnesforskning är serieförloppseffekten, som innebär att man minns de första och sista objekten i en lista bättre än de i mitten, ett klassiskt exempel. Glanzer och Cunitz (1966) utförde en studie för att testa effekten av presentationshastighet på serieförloppseffekten. De tilldelade slumpmässigt 240 deltagare till tre grupper. Varje grupp hörde en lista med 20 ord samtidigt: ett, två eller fyra ord per sekund. Deltagarna ombads sedan att återge orden i vilken ordning som helst. Resultaten visade att presentationshastigheten hade en signifikant inverkan på serieförloppseffekten. Mer specifikt, ju långsammare hastighet, desto starkare primacyeffekt och svagare recencyeffekt, och vice versa. De förklarade att presentationshastigheten påverkade mängden repetition och störning som deltagarna kunde utföra på orden. De visade hög intern validitet genom att använda slumpmässig tilldelning, motbalansering, blindning och statistisk analys samt kontrollera för andra förväxlingsfaktorer.
Användarupplevelseforskning, eller UX, handlar om den övergripande upplevelsen och tillfredsställelsen hos en användare vid interaktion med en produkt, en tjänst eller ett system. UX-forskning undersöker användarnas behov, preferenser, beteenden och feedback samt utvärderar användbarheten, funktionaliteten och estetiken hos designen. En metod som används i UX-forskning är A/B-testning, vilket innebär jämförelse av två versioner av ett designelement, såsom en webbsida, en knapp eller en rubrik, för att avgöra vilken som presterar bättre enligt en specifik mätning, såsom klickfrekvens, konverteringsfrekvens eller behållningsfrekvens.
Vad är skillnaden mellan extern och intern validitet?
Intern och extern validitet är två aspekter av validitet som ofta övervägs i forskning. Intern validitet handlar om i vilken utsträckning en studie kan fastställa ett orsakssamband mellan den oberoende och den beroende variabeln samt utesluta alternativa förklaringar till resultaten. Extern validitet handlar om i vilken utsträckning resultatet av en studie kan generaliseras till andra inställningar, populationer eller situationer. Det relaterar till hur väl en studie återspeglar det verkliga fenomenet som den syftar till att undersöka. Intern och extern validitet är ofta omvänt relaterade, vilket innebär att ökande ena kan minska den andra. Till exempel kan ett laboratorieexperiment ha hög trovärdighet, eftersom det kan manipulera den oberoende variabeln och kontrollera förväxlingsfaktorer. Samtidigt kan det kan ha låg extern validitet, eftersom det kanske inte representerar det naturliga eller ekologiska sammanhanget för fenomenet.
Ett fältexperiment kan ha hög extern validitet, eftersom det kan fånga de realistiska eller autentiska förhållandena för fenomenet. Det kan dock ha låg intern validitet, eftersom det kanske inte isolerar den oberoende variabeln och kontrollerar de förväxlingsfaktorer. Därför bör vi balansera avvägningen mellan intern och extern validitet och välja den lämpliga designen och metoden för sin forskningsfråga och sitt syfte. Vi bör också erkänna begränsningarna och konsekvenserna av våra studier och föreslå sätt att förbättra validiteten och tillförlitligheten hos sin forskning.
Slutsats
I denna post har vi lärt oss om begreppen intern validitet och hur det relaterar till olika forskningsdesigner och metoder. Vi har också lärt oss om avvägningen mellan intern och extern validitet. Här lärde vi oss hur vi bör balansera det enligt sin forskningsfråga och sitt syfte. Slutligen har vi lärt oss vikten av att känna till begränsningarna och konsekvenserna av vår studie och föreslå sätt att förbättra validiteten och tillförlitligheten hos vår forskning. Om du lärde dig något, dela gärna posten på dina sociala medier och glöm inte att referera till den i ditt arbete (exv. uppsats eller rapport).
Referera till Denna Post
Marsja, E. (2024, Februari 25). Intern Validitet: Vad är Det och Vilka Hot Finns Det?. Marsja.se. https://www.marsja.se/intern-validitet-vad-ar-det-och-vilka-hot-finns-det/
Resurser
Här är andra metod- och statistikrelaterade poster du kan finna hjälpsamma: