Innehållsvaliditet är en av de viktiga aspekterna när det kommer till validitet inom forskning, inklusive den kognitionsvetenskapliga. Validitet avser i vilken utsträckning den forskningsmetod eller det instrument vi använder mäter vad den påstår sig mäta. Med andra ord handlar validitet om riktigheten och lämpligheten av de slutsatser som kan dras från vår data. I tidigare bloggposter har redan vi lärt oss generellt om validitet och reliabilitet, inklusive extern validitet och intern validitet, men i denna bloggpost ska vi gå in på mer detaljer om innehållsvaliditet (även kallat begreppsvaliditet).
Innehåll
- Översikt
- Vad är innehållsvaliditet?
- Hur kan vi bedöma innehållsvaliditeten i våra mått?
- Exempel 1: Innehållsvaliditet för ett minnestest
- Exempel 2: Innehållsvaliditet i en användarnöjdhetsundersökning
- Sammanfattning
- Referera till detta inlägg:
- Resurser
Översikt
Detta blogginlägg är strukturerat enligt följande. Först går vi igenom begreppet innehållsvaliditet och dess betydelse. Därefter beskriver vi olika metoder för att bedöma innehållsvaliditeten hos mätinstrument. Vi illustrerar sedan dessa metoder genom två exempel: där vi använderb åde empirisk och en teoretisk metod för att bedöma innehållsvaliditet i ett minnestest. Vi använder samma metdoer på ett exempel av en användarnöjdhetsundersökning. Avslutningsvis sammanfattar vi vad vi lärt oss och vikten av att säkerställa denna typ av validitet i våra mätningar.
Vad är innehållsvaliditet?
Innehållsvaliditet är i vilken grad innehållet i ett test eller ett mått representerar det konstrukt eller domän som det är tänkt att mäta. Om vi till exempel vill mäta elevers matematiska förmåga, bör vårt test täcka relevanta ämnen och färdigheter som återspeglar den matematiska läroplanen. Denna typ av validitet är viktigt eftersom det säkerställer att vårt mått är relevant, heltäckande och representativt för konstruktet av intresse. Utan innehållsvaliditet kan våra mått vara ogiltiga, partiska eller ofullständiga.
Hur kan vi bedöma innehållsvaliditeten i våra mått?
Det finns två huvudansatser att säkerställa innehållsvaliditet: empiriska och teoretiska. Empirisk metod innebär att vi samlar in data från experter eller målpopulationer för att utvärdera innehållet i vårt test eller instrument. Det kan, till exempel, handla om att vi låter experter skatta relevansen och betydelsen av varje fråga/objekt i vårt test. Vidare så kan vi be målrespondenterna att ge återkoppling om testfrågornas/objektens tydlighet och begriplighet. Teoretiska metoder innebär att undersöka de logiska och konceptuella sambanden mellan objekten och konstruktet. Här kan vi till exempel använda ett teoretiskt ramverk eller en modell för att styra urvalet och organisationen av objekten. Alternativt så kan vi använda faktoranalys eller andra statistiska tekniker för att testa måttets struktur och dimensionalitet.
För att illustrera detta koncept och hur vi bedömer innehållsvaliditet, ska vi titta på två exempel från kognitionsvetenskap. Det första är från kognitiv psykologi och det andra från användarupplevelseforskning.
Exempel 1: Innehållsvaliditet för ett minnestest
Anta att vi vill mäta korttidsminneskapaciteten hos vuxna med hjälp av ett så kallat sifferspanstest. Ett sifferspanstest är en uppgift där deltagarna presenteras med en serie siffror. De ska sedan återkalla dem i samma ordning som de presenterades. Seriens längd ökar tills deltagarna gör ett misstag. Antalet siffror som deltagarna kan komma ihåg korrekt är deras siffror. Sifferspan-testet är ett allmänt använt mått på korttidsminneskapacitet, men hur kan vi säkerställa att det har innehållsgiltighet?
Empirisk Metod
Ett sätt att bedöma innehållsvaliditeten i sifferspanstestet är att använda empiriska metoder. Vi kan be experter inom kognitiv psykologi att skatta relevansen och betydelsen av sifferspanstestet för att mäta konstruktet i fråga. En annan ansats är att vi kan be målrespondenterna att ge återkoppling om siffrornas svårighetsgrad och förtrogenhet. Vi kan sedan analysera skattningarna och återkopplingen för att fastställa vårt tests styrkor och svagheter. Till exempel kan vi upptäcka att experterna är överens om att sifferspanstestet är ett giltigt mått på korttidsminneskapacitet. Å andra sidan rapporterar deltagare att vissa siffror är svårare att komma ihåg än andra, eller att de har tidigare exponering för vissa siffror . Detta kan vi sedan använda för att förbättra innehållet i testet, t.ex. genom att använda slumpmässiga siffror eller kontrollera frekvensen och siffrornas förtrogenhet.
Teoretisk Metod
Ett annat sätt att bedöma innehållsvaliditeten i vårt test är att använda teoretiska metoder. Vi kan använda ett teoretiskt ramverk eller en modell av korttidsminne och låta detta styra valet och hur vi organiserar siffrorna. Till exempel kan vi använda arbetsminnesmodellen som föreslagits av Baddeley och Hitch (1974), som antyder att korttidsminnet består av tre komponenter: den fonologiska loopen, den visuospatiala skissblocket och den centrala exekutiven. Först har vi den fonologiska loopen som ansvarar för att lagra och manipulera verbal information, såsom siffror. Sedan ahr vi det visuospatiala skissblocket som ansvarar för att lagra och manipulera visuell och rumslig information, såsom former och platser. Slutligen ahr vi den centrala exekutiven ansvarar som samordnar och kontrollerar de andra två komponenterna.
Här kan vi använda den här modellen för att testa strukturen och dimensionaliteten för sifferspanstestet. Till exempel kan vi göra det genom att använda faktoranalys eller andra statistiska tekniker. Vi kanske här upptäcker att testet främst mäter den fonologiska loopkomponenten i korttidsminnet, men inte de andra två komponenterna. Slutligen kan vi sedan använda den här informationen för att utvärdera testets validitet och generaliserbarhet, till exempel genom att jämföra det med andra mått på korttidsminne som utnyttjar olika komponenter.
Exempel 2: Innehållsvaliditet i en användarnöjdhetsundersökning
Anta att vi vill mäta hur nöjda användare av en webbplats är med hjälp av en enkät. En användarnöjdhetsenkät är ett verktyg som kan användas för att utvärdera kvaliteten och användbarheten av en webbplats. Frågan är emellertid: hur kan vi säkerställa att enkätens innehållsvaliditet?
Ett sätt att bedöma denna typ av validitet i användarnöjdhetsenkäten är att återigen använda empiriska metoder. Som tidigare kan vi be experter inom fältet att skatta relevansen och betydelsen av de olika frågorna i enkäten. Vi kan också be målanvändare att ge återkoppling om undersökningsobjektens tydlighet och begriplighet. Vidare kan vi sedan analysera skattningar och återkoppling för att fastställa styrkorna och svagheterna i undersökningen. Till exempel kan resultatet visa att experterna är överens om att exv. frågorna täcker de viktigaste aspekterna av användarnöjdhet, såsom användarvänlighet, användbarhet, estetik och förtroende. Målanvändarna, å andra sidan, rapporterar att vissa artiklar är tvetydiga, förvirrande eller irrelevanta. . Vi kan sedan använda denna information för att förbättra innehållet i enkäten. Detta kan till exempel handla om att omformulera, förenkla eller ta bort vissa frågor.
Ett annat sätt att bedöma innehållsvaliditeten i användarnöjdhetsundersökningen är att använda teoretiska metoder. Här kan vi så klart också använda ett teoretiskt ramverk eller en modell för användarnöjdhet. Återigen använder vi denna modell för att vägleda valet och organisationen av undersökningsobjekten.
Sammanfattning
I det här inlägget har vi lärt oss om innehållsvaliditet med kognitionsvetenskaplig forskning som exempel. Innehållsvaliditet är i vilken grad innehållet i ett test eller ett mått representerar det konstrukt eller den domän som det är avsett att mäta. Innehållsvaliditet säkerställer att våra mått är relevanta, heltäckande och representativa för konstruktet av intresse. Det förbättrar också noggrannheten och lämpligheten av de slutsatser som vi kan dra från våra studier. I denna bloggpost, har har vi tagit upp två sätt att bedöma ett måtts innehållsvaliditet: den empirska metoden och den teoretiska metoden. Den empiriska metoden innebär att vi ber experter eller målanvändare att betygsätta eller ge feedback på innehållet i åtgärden. När vi använder den teoretisk metoden utgår vi från ett teoretiskt ramverk eller en modell av konstrukt för att vägleda valet och organisationen av exv. frågor i en enkät. Vi har också gett två exempel på hur man kan tillämpa dessa metoder för att bedöma begreppsvaliditet.
Jag hoppas att det här inlägget har gett dig en bättre förståelse för innehålletsvalidet och hur du kan utvärdera det i din egen forskning. Denna typ av validitet är en avgörande aspekt av validitet i forskning, eftersom den påverkar kvaliteten och användbarheten av våramått, såväl som validiteten och generaliserbarheten av våraresultat. Om du tyckte att det här inlägget var användbart, dela det gärna med dina vänner och kollegor på sociala medier, lämna en kommentar nedan och referera eller citera det här blogginlägget i ditt arbete. Jag vill gärna höra dina tankar kring innehållsvaliditet och hur du använder det i ditt arbete.
Referera till detta inlägg:
Om du vill följa APA 7 och inkludera detta inlägg som en referens i ditt arbete kan du kopiera nedan.
Marsja, E. (2024, Maj 4). Innehållsvaliditet: Exempel från Kognitionsvetenskapen. https://www.marsja.se/innehallsvaliditet-exempel-definition-logisk/
Resurser
Här är ett par andra resurser som handlar om metod:
