I en tidigare bloggpost undersökte vi reliabilitet och validitet generellt inom kognitionsvetenskapen. I denna post kommer vi rikta vår uppmärksamhet mot ett specifikt begrepp- extern validitet. Vi kommer kort gå igenom vad denna typ av validitet innebär och hur det används i den vetenskapliga processen. Låt oss nu fördjupa oss i i denna typ av validitet och dess tillämpningar med exempel från kognitionspsykologi och UX-design.
Innehållsförteckning
- Översikt
- Vad är Definitionen av Extern Validitet?
- Hot mot Extern Validitet
- Vikten av Extern Validitet
- Exempel på Extern Validitet inom Kognitionspsykologi
- Extern Validitet inom UX-design – Exempel
- Summering och Sammanfattning
- Referera till denna post
- Resurser
Översikt
I denna post kommer vi att utforska det viktiga begreppet extern validitet och dess betydelse inom forskning och UX-design. Vi inleder med att definiera och förklara denna typ av validitet. Vi gör det även i kontrast till intern validitet. Därefter granskar vi hot som kan utmana validiteten och eventuella lösningar för att hantera dessa utmaningar.
Vi diskuterar vikten av denna typ av validitet och hur den påverkar forskningens tillämpbarhet och överförbarhet till verkliga situationer. Genom exempel från kognitionspsykologi undersöker vi användningen av externa representativa deltagare och tillämpningar av extern validitet inom forskningssammanhang.
En liten del av posten ägnas åt UX-design och hur extern validitet blir avgörande i skapandet av användarupplevelser. Vi granskar användningen av personas och användarprofiler samt tester i verklig miljö, som fältstudier och prototyper, för att förbättra validiteten och tillämpbarheten av designbeslut. Avslutningsvis summerar vi huvudpunkterna och reflekterar över balansen mellan extern och intern validitet.
Vad är Definitionen av Extern Validitet?
Extern validitet refererar till graden av generaliserbarhet av forskningsresultat till verkliga situationer utanför den specifika studiens specifika sammanhang. I grund och botten handlar det om att bedöma i vilken utsträckning studiens resultat kan tillämpas på en bredare population eller i verkligheten. Medan intern validitet fokuserar på studiens interna struktur och om resultaten kan tillskrivas experimentella förändringar, inriktar sig extern validitet på studiens externa överförbarhet.
För att förstå denna typ av validitet behöver vi känna till studiens kontext och huruvida dess resultat kan generaliseras över olika situationer och populationer. Det är också viktigt att kontrastera detta begrepp mot intern validitet för att klargöra huruvida de observerade resultaten är specifika för studiens interna faktorer eller om de kan tillämpas i bredare sammanhang.
Hot mot Extern Validitet
Hot mot extern validitet kan utmana trovärdigheten och tillämpbarheten av forskningsresultat. Här är några vanliga utmaningar och möjliga lösningar:
- Stickprovets Representativitet:
Hot: Urvalet av deltagare kanske inte återspeglar den verkliga populationen.
Lösning: Använd slumpmässiga och representativa urvalsmetoder för att säkerställa mångfald och generaliserbarhet. - Testet/Experimentet är Artificiellt:
Hot: Forskningsmiljön avviker från verkligheten för mycket och påverkar resultaten.
Lösning: Integrera ekologiska och verkliga scenarion för att öka överförbarheten till praktiska situationer. - Tidsfaktorer och Effekter:
Hot: Resultaten kanske inte är konstanta över tid och kan påverkas av yttre faktorer.
Lösning: Genomför långsiktiga studier och överväg olika tidsaspekter för att fånga förändringar och stabilitet. - Experimentell Interferens:
Hot: Externa faktorer kan påverka experimentet och leda till felaktiga slutsatser.
Lösning: Kontrollera och dokumentera externa påverkningar noggrant, och överväg randomiserade kontrollerade försök.
Att vara medveten om dessa hot och implementera strategier för att hantera dem kan stärka generaliserbarheten i våra forskningsresultat.
Vikten av Extern Validitet
Extern validitet är av avgörande betydelse för att säkerställa att forskningsresultat är relevanta och tillämpliga i verkliga situationer. Inom kognitionsvetenskap och samhällsvetenskap är det viktigt att överväga hur väl studiens resultat kan generaliseras till olika sammanhang och befolkningsgrupper. En hög extern validitet indikerar att forskningen har förmågan att ge insikter och informera beslut utanför laboratoriemiljön.
Inom kognitionsvetenskap kan det exempelvis innebära att de observationer och slutsatser som görs om kognitiva processer i ett experiment även kan gälla för liknande processer i vardagliga situationer. I samhällsvetenskapliga studier kan extern validitet vara kritisk för att försäkra att politiska eller samhälleliga rekommendationer baseras på resultat som är tillämpliga i olika samhällskontexter.
Genom att beakta denna typ av validitet säkerställer vi att deras vårt har praktisk relevans. Givetvis gör detta att vår forskning bidrar till en bredare förståelse av verkliga situationer och beteenden. Det är en nyckelaspekt för att överbrygga klyftan mellan, exempelvis, laboratorieforskning och verkliga tillämpningar inom olika vetenskapliga discipliner.
Exempel på Extern Validitet inom Kognitionspsykologi
Användning av Representativa Deltagare
In kognitionspsykologi strävar vi i regel efter att inkludera deltagare som representerar en population. Genom att använda representativa deltagare ökar vi vår möjlighet att generalisera våra resultat till olika grupper och kontexter. Exempelvis, om studien fokuserar på minnesfunktion hos äldre vuxna. I detta exempel blir det viktigt att inkludera deltagare som återspeglar den verkliga åldersdemografin. Detta för att säkerställa att resultaten kan tillämpas på den faktiska befolkningen och inte bara på en smalare grupp.
Tillämpningar av Extern Validitet inom Kognitionspsykologi
Inom kognitionspsykologi är det nödvändigt att överväga denna typ av validitet vid design av experiment. Vi bör ställa oss frågor som rör den bredare tillämpningen av deras resultat och huruvida dessa resultat är generaliserbara. Att ignora extern validitet kan leda till snäva och överdrivna slutsatser om mänsklig kognition. Till exempel, om en studie enbart fokuserar på unga vuxna studenter kan dess resultat vara begränsade till denna specifika grupp och kan kanske inte generaliseras till andra åldersgrupper eller yrkesverksamma.
Att förstå och tillämpa denna typ av validitet inom kognitionspsykologi är viktigt för att skapa forskning som har verklig tillämpning och relevans i människors dagliga liv. Genom att använda denna typ av validitet som en vägledande princip strävar vi efter att överbrygga klyftan mellan laboratorieexperiment och verkliga kognitiva processer, vilket leder till mer tillförlitliga och tillämpbara resultat.
Har vi emellertid en mer teori- och grundforskningsdriven ansats kan fokus på denna typ av validitet komma på bekostnad av intern validitet. Det är viktigt att veta att valet mellan extern och intern validitet beror på studiens specifika kontext och målet med forskningen. Vår inriktning strävar efter att balansera dessa två aspekter för att skapa välavvägda och användbara insikter om kognitionens komplexa natur och dess tillämpningar.
Extern Validitet inom UX-design – Exempel
Extern validitet inom UX-design kan innebära en övergripande bedömning av hur väl forskningsresultatet överensstämmer med verkliga användares beteenden och upplevelser. Genom att koppla samman användarupplevelsedesign och forskningsmetodik blir det tydligt att denna typ av validitet spelar en central roll för att skapa användarcentrerade produkter och tjänster.
Användning av Personas och Användarprofiler
Inom UX-design utgör skapandet av personas och användarprofiler ett kraftfullt verktyg för att förbättra extern validitet. Genom att skapa detaljerade representationsmodeller av målgruppen kan designers få en djupare förståelse för verkliga användarbeteenden och preferenser. Denna metod hjälper till att säkerställa att designlösningar inte bara är teoretiskt förankrade utan också relevanta och tilltalande för den faktiska målgruppen.
Tester i Verklig Miljö – Fältstudier och Prototyper
Användning av fältstudier och prototyper är en annan väsentlig tillämpning av extern validitet inom UX-design. Genom att utföra tester i verkliga miljöer, där användarna normalt interagerar med produkten eller tjänsten, kan designers få insikt i hur deras designkoncept fungerar i praktiken. Denna pragmatiska synvinkel ger en mer realistisk bedömning av användarupplevelsen och främjar skapandet av produkter som bättre motsvarar de verkliga behoven hos målgruppen.
Denna typ av validitet är en vägledande princip inom UX-design, där kopplingen mellan forskning och design är avgörande för framgång. Genom att integrera extern validitet på ett meningsfullt sätt kan UX-designers skapa produkter och tjänster som inte bara är användarcentrerade i teorin utan också i praktiken. Det är den dynamiska synergin mellan dessa två områden som möjliggör skapandet av användarupplevelser som verkligen är relevanta och meningsfulla.
Summering och Sammanfattning
Sammanfattningsvis har denna bloggpost belyst den centrala roll som extern validitet spelar inom forskning och design. Vi har fokuserat särskilt på områden inom kognitionsvetenskap. Genom att undersöka definitionen, betydelsen och tillämpningarna av denna typ av validitet har vi förtydligat dess kritiska roll för att säkerställa generaliserbara och användarcentrerade resultat.
Reflektion
En kort reflektion över intern validitet belyser vikten av att noga balansera både extern och intern validitet i våra vetenskapliga studier. Ett exempel på när extern validitet kan påverka den interna validiteten är inom arbetsminnesforskning, där experimentella designval som ökar generaliserbarheten till verkliga situationer kan komma på bekostnad av den exakta kontrollen över variabler som är nödvändig för intern validitet. Dessa kompromisser kan leda till ökad osäkerhet kring om resultat verkligen beror på manipuleringar av arbetsminnet eller om externa faktorer kan påverka resultaten. En medvetenhet om dessa dynamiker är avgörande för att göra informerade vetenskapliga val.
Avslutningsvis uppmanar jag till en fortsatt diskussion om denna typ av validitet och dess tillämpningar. Dela gärna med dig av dina egna exempel från kognitionsvetenskapliga studier och reflektera över balansen mellan extern och intern validitet. Om du finner detta inlägg användbart, dela det gärna med andra studenter och forskare. Referera till det i dina publikationer om det stödjer ditt arbete.
Referera till denna post
Marsja, E. (2023, December 16). Extern Validitet: Vad det är – Definition och Exempel. Marsja.se. https://www.marsja.se/extern-validitet-vad-det-ar-definition-och-exempel/
Resurser
Här är andra resurser som kan vara bra att använda för olika typer av forskningsarbeten:
- Psykometri i Kognitionsvetenskapen: Exempel & Egenskaper
- Innehållsvaliditet: Exempel från Kognitionsvetenskapen
- Multikollinearitet: Utmaningar och Lösningar med Jamovi och R
- Deskriptiva Analyser: Exempel med Jamovi och R Statistik
